Jag tror att vår lilla grusväg helst vill belastas av barfotafötter, cykeldäck, barnvagnshjul, flanörer, kattassar, ett tappat smultron och en eller annan fjärilslandning. Då skulle vår grusväg må gott av och känna sig glad.
Stressade förare av bilar som av någon anledning vill komma fram fort och sen lika fort tillbaka igen, fyrhjulingar, tunga transporter av sand, timmer, traktorer, båtar, vinter- och vattenskotrar, hästtransporter, makadam, deponimateriel, vattten m.m gör att vår grusväg inte mår bra. Klart det blir gropar och uttryckta vägkanter, för det är tyngd och fart som skadar vår gemensamma grusväg.
Jag vill att det ska vara en lyckliga grusväg, den som alla var ödmjuka inför och rädda om, inte en olycklig grusväg som bävar inför nästa belastning.
